År 1979 var jag, Guje Källberg, en entusiastisk 2:a årets ADB-studerande vid Åbo Akademi. 

Vid sidan av studierna fick jag i uppdrag att bygga ett IT baserat laboratoriesystem för Partek i Pargas, numera Nordkalk. Det var då jag blev privatföretagare med egen skattebok i F:ma Guy Källberg.

Sekreterarna hade gått i strejk så laboratoriechefen undrade om inte laboratorieresultaten kunde skrivas ut med hjälp av dator. Utan sekreterare.

”Kan du programmera ett sådant system?”
frågade laboratoriechefen år 1979.

”Det kan jag väl.”  Jag ville ju få praktik.

”Ok, kör igång! När är du klar?” frågade chefen.

”Om 40 år” sa jag.

Nej, det sa jag inte. Men det kunde jag ha sagt, eftersom systemet än idag, 2020, blir påbyggt.

Det här hände då minidatorerna höll på att erövra marknaden. Då var det Cobol, Fortran, hålkort och magnetband som gällde. Stora kalla datorsalar. Det var då som digitaliseringen startade. Långt före Windows ens var påtänkt.

Allt är borta, förutom en sak

Både minidatorerna och hålkorten är för länge sedan borta. Det finns ingen Honeywell 66:a, ingen DEC och ingen Univac. Till och med IT-bubblans lyckosökare har kommit och gått.

Men mitt laboratoriesystem, som föddes 1979 i Partek, är fortfarande med på Ido sanitets porslinsfabrik i Raseborg, numera Geberit.

Långlivade IT-lösningar

Mitt Laboratory Information Management System, LIMS, körs idag i en modern virtuell Hyper-V miljö på SQLServer 2012. Systemet kommer inom kort att uppgraderas till de senaste Windows versionerna.

I min värld är det alltså inte mängden kunder som avgör, utan den enskilda kundens behov bestämmer hur länge ett IT-system skall fungera. Ibland faller systemen bort. Ibland lever de vidare.

Två jobb sticker ut

Av alla jobb jag gjort är det främst två arbeten som sticker ut, ¹) Det nyss nämnda LIMS systemet i 40 år och ²) programmet för brytning av målfärger, WinTm, som Teknos använde i 31 år, fram till 2020.

I WinTm-programmet ingick en databas för hundratusen-tals färgrecept och tusen-talet brytmaskiner runt om i världen.

Under årens lopp har de här programmen blivit omarbetade flera gånger för att fungera i nya operativsystem och datorer.

Ett särskilt intresse för glesbygden

Jag har ett särskilt stort intresse för att utveckla glesbygden. Jag bor ju där!

Redan 1998 insåg jag att optiska fiberkablar är en förutsättning för att e-samhället skall fungera, även på landet.

Inte ens framtidens snabba 5G med räckvidder på några hundra meter kommer att ersätta optiska fiberkablar eftersom 5G kräver att masterna är anslutna till fibernätet. Både på landet och i stan.

Fibernät

Jag har varit en av Finlands eldsjälar bakom fibernät på glesbygden.

År 2013 var jag med och startade teleoperatören Optowest som körde igång fibernätet i Tenala och Bromarv för 250 hushåll. Jag stod för den tekniska designen och fungerar fortfarande som teknisk rådgivare. Ibland kommer det in någon enstaka fråga, men i regel är det lugnt. Nätet bara fungerar.

Bygger ett litet datacenter i Bromarv

Jag tycker att det har varit intressant och utmanande att ha fått vara med i uppbyggnaden av informationssamhället under 40 verksamma yrkesår.

Just nu bygger jag vidare på ett litet datacenter i Bromarv. Men det får bli en annan story, för nu ringer en kund …